Vi har våra kända hundprofiler vi kan se på tv, de som lockar 100tals tittare, de som botar utåtagerande hundar, aggressivitet, Ensamhets problem bara 30 minuter som vi andra kämpat med i flera månader men inte ens kommit halvvägs till samma resultat som på tv.

Efter programmet har jag sett dessa metoder användas mer och mer av de som säkert vill sina hundar det bästa men inte vet egentligen vad det håller på med. De som säger ”Psy” å kickar till hunden med foten. Har koppel på speciellt sett för få kontroll genom obehag. Listan kan göras lång men jag tror ni har greppat vad jag menar.

Anledningen till att dessa metoder finns är för att de faktiskt funkar. Hade de inte funkat så hade de ej funnits kvar. Men frågan kvarstår om det är etiskt rätt att utsätta sin hund för dessa metoder? Var går egentligen gränsen för djurmisshandel, Att hunden är människans bästa vän kan vi väl hålla med om men om människan är hundens bästa vän kan jag inte alltid påstå gäller i alla sammanhang.

Dessa tv-program ger mycket tittare eftersom att de faktiskt ger hopp till de som har olika former av oönskade beteenden hos sina hundar. Men vad är det egentligen som sker mellan tagningarna av progamet?
Vi människor är en ganska otålig art, vi vill se resultat rätt snabbt för att tro på att de ska funka.

Det har pratas mycket om kastration när det gäller hanhundar och aggressivitet i form av utfall eller sexfixering, och skrämmande nog brukar veterinären komma med det som första förslag.
Det låter väl jätte bra, kastrera din hanhund och problemen med utfall är borta!
tyvärr är det inte riktigt så enkelt, och det finns många nackdelar med detta ingrepp också.
en kastration brukar inte ha någon större effekt mot utfalls problematiken man räknar med att ca 60% hjälper det mot sexfixeringen.

Nackdelarna med en kastration om man har otur är att hundens aptit ökar och hunden har svårt att få en mättnads känsla. De leder till att hunden går runt och aldrig känner sig mätt, det leder oftast till att hunden har mycket lättare att lägga på sig i vikt. En överviktig hund ökar riskfaktorer för andra sjukdomar, som problem med sköldkörteln när den blir äldre. Hungerkänslorna kan även innebära att hunden skapar sig fixering vid mat. Eftersom andra hundar har svårt att läsa av en kastrerad hane kan de innebära att andra hanar börjar rida på hunden, tikar kan även uppvisa aggressivitet gentemot hanen. Dessa är några faktorer som indirekt kan leda till att hunden blir deprimerad.

Ett annat problem som många tampas med är ensamhetsträningen med sin hund. Oftast börjar man väldigt sent med denna träning och för vissa hundar blir det ett stort problem med separation ångest. Hunden är ett flockdjur och vill vara nära oss. Det är naturligt för dem och viktigt att få vara med sin familj. Vilket inte alls är konstigt att påtvingad ensamhet kan leda till en stor stressfaktor hos hund och göra den rent av otrygg och bristande tillit till sin ägare.

När vi pratar om att vara tydliga för våra hundar kopplas det av någon konstig anledning att man ska vara hård. Att få hunden nedstämd och passiv är inte samma som att hunden har accepterat att vara ensam hemma den har förmodligen gett upp och lever med hjälplösheten att det inte lönar sig att visa vad den vill utan kommer få leva med känslan av onaturlighet av att bli lämnad.
Det lämnas många tips på denna typ av träning när det gäller ensamhets träning. Inte mer än i tv har jag sett råden upprepas antal gånger. Det är för mig konstigt att stora tv-profiler har bristande kunskap i hundpsykologi som tycker det är okej med denna form av tvångshantering.
Dessa tips leder oftast till att problemet blir större eftersom att behovet av närhet ökar när det inte tillfredsställs. Dessa råd förutsätter en del tvång och att vara ”Tydlig” för genomföra. Därav misslyckas oftast de resultat man vill uppnå med tvång till ensamhet. Det är inte ovanligt att de får råden att ta i ännu mer när hundens gnäll och skällande har blivit förvärrat och den onda cirkeln är igång.

Det vi oftast ser på tv när det lyckas att få bukt på problemet på bara 30 minuter handlar oftast om symtomträning, att dämpa symtomet på problemet istället för jobba med orsaken till beteendet.
Målet är att skapa en passiv hund som dessvärre genomförs med hjälp av straffbaserad dominans träning. Med hjälp av obehag framkallar man en inlärd hjälplöshet hos hunden som vi sedan kallar för lydnad. Straffbaserad träning leder aldrig till något positivt mer att vi skadar de mentala hos hunden genom skapa rädslor och bristande tillit. Jag behöver nog inte nämna att detta leder till olyckliga hundar som mentalt inte mår bra.
Tyvärr finns det inga snabba lösningar. De Quick fixen ni ser på tv skapar oftast nya problem.
Det finns hjälp att få av duktiga hundpsykologer. Låt det ta tid låt dig övervinna det tillsammans med din bästa vän.

Jag förespråkar i varje fall positiva tränings metoder där jag och min hund har kul tillsammans!
jag kommer fortsätta vägleda mina hundar till framgång inte genom ledarskap i form av straffbaserad träning.

Det är aldrig försent att tänka om att testa något nytt.